Viskositet är en viktig egenskapsparameter för cellulosaeter. Generellt sett gäller att ju högre viskositet, desto bättre blir den vattenhållande effekten av gipsbruk. Ju högre viskositeten är, desto högre är cellulosaeterns molekylvikt, och cellulosaeterns löslighet minskar i enlighet därmed. Ju högre viskositeten är, desto tydligare är förtjockningseffekten, men den är inte proportionell. Ju högre viskositet, desto klibbigare blir våtbruket, i konstruktionen, prestanda för klibbskrapa och hög vidhäftning till underlaget. Men det är inte till hjälp att öka den strukturella styrkan hos själva våtbruket. Dessutom, under konstruktionen, är prestanda för våtbrukets anti-sagning inte uppenbar. Däremot visade en del modifierad metylcellulosa med låg till medelviskositet förbättring i den våta murbrukets strukturella styrka. Byggnadsväggmaterial är mestadels porösa strukturer, de har vattenabsorption. Och gipsbyggnadsmaterialen som används för väggkonstruktion, efter att ha lagt till vattenmodulering på väggen, är fukten lätt att absorberas av väggen, vilket gör att gipset saknar den fukt som krävs för hydrering, vilket orsakar svårigheter vid gipskonstruktion och minskar bindningsstyrkan , sålunda finns det sprickor, ihålig trumma, spjälkning och andra kvalitetsproblem. Att förbättra vattenretentionen hos gipsbyggnadsmaterial kan lösa problemet med byggkvalitet och förbättra bindningskraften med väggen. Därför har vattenhållande medel blivit en av de viktiga tillsatserna i gipsbyggnadsmaterial.
För att underlätta konstruktionen används byggpulvermaterial såsom gips, limputs, fogputs och gipsspackel, och gipsretardern tillsätts i produktionen för att förlänga byggtiden för gipspasta, eftersom hydratiseringsprocessen av hemihydrat gips hålls tillbaka genom att tillsätta retarder till gips, denna typ av gipspasta måste sitta kvar på väggen i 1-2 timmar innan härdning, och de flesta av väggarna har vattenabsorberande egenskaper, i synnerhet nya lätta väggmaterial som tegelväggar, lättbetongväggar, perforerade värmeisoleringspaneler, så att utföra vattenbevarande behandling av gipsslam, för att undvika överföring av en del av vattenslammet till väggen, gör att gipsmassan hårdnar när vattenbristen, hydratiseringen inte är fullständig , orsakar gips och väggytan fog plats separation, skalet. Att tillsätta vattenkvarhållande medel är för att hålla fukten i gipspastan, för att säkerställa hydratiseringsreaktionen av gipspastan vid gränsytan, vilket säkerställer bindningsstyrkan. De vanligaste vattenkvarhållande medlen är cellulosaetrar, såsom metylcellulosa (MC), hypromellos (HPMC), hydroxietylmetylcellulosa (HEMC) osv. Dessutom kan polyvinylalkohol, natriumalginat, modifierad stärkelse, kiselgur och sällsynta jordartsmetaller också användas för att förbättra vattenretentionen.
Posttid: 2023-jul-26